Josefine Ekberg

... I'm just a stranger

. Sofijah har fan ordet

Vem försökte jag lura, jag visste hela tiden,
har ju lärt mig att va ensam, sånt är livet,
ingenting, är som det ska längre,
rasar ner igen och blundar för det som händer.
det går aldrig bra när man satsar allt man har,
man går in för en sak och blir lämnad kvar,
för det e över nu och jag känner mej krossad,
allt går i bitar så fort jag börjar hoppas,
du finns kvar inom mej,
det gör ont när jag tänker på det fina som vi hade
som du aldrig våga satsa på,
i mina ögon var du underbar helt klart bäst,
och när vi låg där i sängen, fan det kändes perfekt,
hur kan det sluta såhär,
när jag vet att det finns chanser,
så släpp mej inte nu och låt mej falla över kanten.

Varje gång jag såg dig blev jag alltid lika glad,
jag önskar att du fick mej känna så varenda dag,
snälla ge mej chansen som du vet att jag är värd,
jag har en dröm i mitt huvud, och det slutar ej såhär,
jag ber dej om en sak men förstår om det är svårt,
men förstör inte det som en gång varit vårt,
det var en kort period, men det betydde ändå,
och nu ger jag dej tid utan att veta hur det går,
vet du hur stolt jag var när vi höll handen tillsammans,
det var du å jag fast det kunde vart nån annan,
jag blev lyckligast i världen varje gång jag såg dej le,
nu tappade vi allt fan alla vet hur det e,
att ge av sej själv, fast man ändå vet hur det blir,
man fejkar sin lycka och sen skiter man i't,
men med dej var allt på riktigt, ingenting var fel förutom att
jag inte dög och blev sårad en del.

Jag vet, nördigt. Men word.

Kommentarer

Namn

E-post

Bloggadress

Kommentar